1. Startsida
  2. Vårt erbjudande
  3. Forskning
  4. Vatten
  5. BONUS MICROPOLL för helhetsgrepp på plast i Östersjön
Skräp i vatten

Bonus Micropoll tar helhetsgrepp på mikroplast i Östersjön

Hur skadliga är mikroplaster, hur mycket finns i Östersjön, vilka är källorna och hur kan vi stoppa tillförseln? Trots de senaste årens uppmärksamhet kring mikroplaster saknas fortfarande mycket kunskap. Projektet Bonus Micropoll tar ett helhetsgrepp på frågan.

Projektet startade 2017 med provtagning av mikroplast längs Östersjöns stränder, bland annat i Estland, Lettland, Litauen, på den svenska öst- och västkusten och Öland. Mikroplastpartiklar i havsmiljön kan ha olika ursprung. De kan vara fragment av större plastskräp men kan också utgöras av så kallade primärplaster, som används som råvara i plastindustrin eller som ingredienser i till exempel hygienprodukter.

Svårt få bort mikroplast

Att ta bort mikroplaster från havsmiljön verkar som en nästan omöjlig uppgift, både på grund av deras storlek och på grund av att de redan är så utspridda. Man räknar med att 80 procent av den plast som finns i haven kommer från landbaserade källor. Eftersom plastpartiklarna bryts ner långsamt kommer halten i miljön oundvikligen att öka så länge tillförseln fortsätter. Men det finns saker att göra.

En väg som mikroplaster kommer ut i havsmiljön är via avloppsvatten som inte renas tillräckligt bra eller inte alls. Reningsverk som har hög reningsgrad för närsalter och syreförbrukande ämnen tar bort omkring 95-99 procent av mikroplasterna. Men många reningsverk runt Östersjön fungerar inte så bra. Även i Sverige finns stor potential till förbättringar. Moderna svenska reningsverk kan släppa ut stora mängder mikroplaster när ledningsnätet eller reningsverken är överbelastade, till exempel i samband med kraftiga regn och snösmältning. Vid dessa tillfällen släpps orenat eller dåligt renat avloppsvatten ut till naturen, något som får stor betydelse för de totala utsläppen.

Studera förekomsten av miljöskadliga ämnen

De svenska försöken utförs huvudsakligen i anslutning till forskningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk, som IVL äger och driver tillsammans med KTH. Andra forskargrupper på IVL ska tillsammans med Stockholms universitet studera förekomsten av miljöskadliga ämnen som kan fästa på mikroplasterna och vilka ekologiska effekter dessa ämnen och mikroplasterna har på Östersjön.

Bonus Micropoll ska även ta fram kostnadseffektiva övervakningsmetoder och skapa ett GIS-system (geografiskt informationssystem) för att samla in, lagra och analysera data över hur mikroplaster cirkulerar i havsmiljön. Resultaten ska inte bara fylla befintliga kunskapsluckor om ekologiska effekter och spridningen av mikroplaster, utan även fungera som en ram för genomförandet av åtgärder för att minska dessa föroreningar i Östersjön.

Projektet leds av tyska forskningsinstitutet The Leibniz Institute for Baltic Sea Research (IOW).

Projektfakta

  • Bonus Micropoll: Multilevel assessment of Microplastics and Associated Pollutants in the Baltic Sea
  • Budget: 2,6 miljoner euro, varav IVL:s delar är 0,38 miljoner euro
  • Finansiär: Östersjöprogrammet Bonus som är ett samarbete mellan de åtta EU-länderna runt Östersjön samt Ryssland. Den nationella medfinansieringen sker via medel från Vinnova.
  • Samarbetspartners: Klaipeda University (Litauen), Leibniz Institute for Baltic Sea Research Warnemuende (Tyskland), Leibniz Institute of Polymer Research Dresden (Tyskland), National Marine Fisheries Research Institute (Polen), Stockholms universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Tallinn University of Technology (Estland)
  • Period: 2017 - 2020